Jag har alltid tyckt att rovfåglar är något lite speciellt, fast de är oftast fullständigt omöjliga att komma nära.
Och riktigt så kul är det ju inte att man ids sitta och vänta på en pippifågel.
Men... när jag rekade inför dagens bröllopsplåtning lyckades jag till slut.
Duvhöken satt på en pinne i en vägg och spanade. Jag smög runt knuten och kom fram tre meter från fågeln, som bara satt och kikade...
5 kommentarer:
Såna ser man inte ofta! Och mer sällan att man faktiskt råkar ha kameran med sig då...
nope.
Stötte faktiskt på samma fågel tio minuter innan utan kamera, så jag pep till bilen och hämtade kameran.
Under tiden flyttade sig fågeln lämpligtvis till huset BREDVID bilen :D
Coolt!
Härlig bild! Jag önskade jag hade min kamera med mig när en stor rovfågel swischade ner över bilen. De är verkligen häftiga på nära håll.
Japp. Vet inte hur många gånger jag försökt stanna vid vägen och fota någon ormvråk, men de tycks ju ha någon sorts kameraradar de jäklarna.
Skicka en kommentar